Mjau, den här veckan har jag varit mycket generös.
Jag har handpussat två olika personer från hemtjänsten.
Eller handpussat - jag har nosat på deras händer med några millimeters mellanrum.
Det är det bästa som man kan få av mig i nuläget.
Men det känns lite extra tryggt nu eftersom Matte har sagt till att hon inte vill ha så många olika personer här hemma.
Så nu är det bara fyra som ska komma hem till oss.
Det tycker jag är lika skönt som Matte.
Matte behöver inte förklara så mycket.
Och jag känner igen de som kommer och behöver inte vara rädd utan kan visa mig och närmar mig lite.
Dessutom tar de sig alla fyra tid även för mig och det gillar jag!
Som den katt-prinsessa jag är gillar jag tvåbeningar som faller på knä och försöker att vinna min gunst...
Mjau!

Mjau, förra veckan när jag satt på soffans armstöd så råkade jag få syn på något nytt.
En enorm stor fjäderkotlett svävande runt där ute och satte sig till slut på en sten långt ut i vattnet.
Det var den absolut största fjäderkotlett jag någonsin har sett!
Den var säkert fem eller sex gånger så stort som jag.
Inget som man vill jaga med andra ord...
Matte såg den också och så snart den hade satt sig ner hämtade hon kikaren.
Det här var första gången som Matte tyckte att hennes lilla billiga kikare inte räckte till.
Men hon kunde i alla fall titta lite närmare.
Och så sa hon till mig att det var en örn.
Oj då...
Jag undrar om örnar äter söta små katter till lunch?
Men eftersom jag satt både bakom ett stort fönster och ett heltäckande kattnät så kunde jag unna mig att vara lite kaxig och fundera på hur länge en örn skulle räcka om man skulle stycka den och servera en portion till mig tre gånger om dagen.
Länge, kom jag fram till.
Minst året ut.
Fast frågan är ju hur örn smakar?
Den är nog inte riktigt lika mör och saftig som kyckling som jag ibland har i mina portionspåsar...
Jag kanske ändå ska hålla mig till Mjau och liknande.
Dessutom säger Matte att hon definitivt inte tänker jaga örn eller måsar eller något annat bara för att jag undrar hur det smakar.
Och apropå måsar - de såg pyttesmå ut bredvid örnen!
Jag som tycker att måsar är rätt stora...
Så nej, det blir inte någon färsk fjäderkotlett den här helgen heller.
Det är lite synd.
Men jag antar att jag klarar mig.
Mjau!

Mjau, det är inte alltid så lätt att blogga när man bara är en liten katt.
Och inte är det så lätt att blogga för världens mest kräsna läsare - andra katter.
Då är det extra skönt att ha sin egen lilla hejarklack.
De som alltid läser bloggen och alltid är med i alla mjauktioner för att hjälpa behövande katter.
De som visar sitt stöd.
Det är vi tillsammans som förändrar världen.
En liten tass i taget.
Här en bild på en av mina läsare.
Mjau!

Mjau, vi har haft ännu en halvvaken natt.
Så jag har krävt extra gos mellan klockan fyra till sex.
Eftersom Matte ändå var vaken och hade tröttnat på både Facebook och mobilspel.
Sedan somnade Matte till slut och det resulterade i att det inte blev frukost förrän på eftermiddagen.
Igen.
Jag kommer att bli hemsk försummat innan Mattes revbenet hinner läka...
Nä, jag skojar bara.
Som vanligt tycker jag att gos är ännu bättre än mat.
Dessutom blir jag kompenserat med extra godis.
Lite mer interaktiv lek skulle vara trevligt kanske.
Men det blir det snart igen.
Under tiden har jag fina nya leksaker från min kära vän Smiley.
Så livet är faktiskt inte så illa.
Inte om ni frågar mig.
Mjau!

Mjau, när Matte inte mår bra får man ha mycket tålamod.
Hon är svårt att läsa av, lättirriterad och irrationellt.
Men jag vet ju att jag kommer få mat och gos och ren låda.
Så småningom.
Det är bara att lägga sig bredvid och spinna och vänta.
Då är man på plats när Matte behöver mjuk päls eller en stöttande tass.
För det behöver hon förr eller senare.
Det är bara att ha tålamod.
Och det har jag.
Mjau!

Mjau, det är nästan så att jag skulle behöva stänga ner sidan ett tag på grund av översvämning.
Inte i lägenheten nej.
Det är Matte som har svämmat över och läcker vatten.
Och det blir bara värre.
Hon började läcka vatten för en dryg månad sedan.
Men bara sporadiskt.
För en vecka sedan blev det värre och idag är det rena rama översvämning.
Kom ihåg då att jag är katt och gillar inte vatten!
Det sa jag också till Matte.
Men det hjälpte inte ett dugg.
Idag har det gått åt en hel hög med pappersnäsdukar.
För att Matte har alldeles för ont.
Och för att hon inte kan sova.
Jag gillar ju när hon är vaken på nätterna, då blir det mera gos.
Men sedan Matte hostade sönder revbenet blir det inte det vanliga goset eftersom Matte redan har väldigt ont av att ligga ner och inte kan gosa med höger handen på vänster sida där jag brukar ligga på hennes arm.
Själv säger Matte att hon läcker för att hon är allergisk mot dumma läkare.
Och tydligen har hon fått en allvarlig allergisk chock idag.
Så översvämningen är värre än vanligt.
Jag kan ingenting om rörmokare (förutom att jag hatar alla hantverkare) men min känsla säger mig att det nog inte skulle hjälpa att anlita en sådan mot Mattes läckage.
För övrigt har jag två spökiga bilder till till er.
Jag kom nämligen på att fisken som jag fick av Smiley faktiskt är en spökfisk - den har ju skelettet målad på sig!
Och en bild på Matte som en kompis tog, där hon i ärlighetens namn sitter på en balkong framför ett fönster med en tunn gardin på och råkade sträcka på sig.
Och då ser hon faktiskt ut som ett spöke.
Mjau!