Mjau, ni kanske undrar om när det blir mjauktion igen?
Jo, Matte och jag har plockat fram saker men längre än så har vi inte kommit.
Matte påstår att det än är hennes huvud och än hennes kropp som sätter käppar i hjulet.
Fast det inte finns något hjul utan bara fina kattiga saker...
Dessutom tar hela den där läkare / vårdcentral / färdtjänst - historien väldigt mycket av hennes energi.
Tänk att tvåbeningar alltid hittar något att skylla på.
Själv kan jag bara skylla på att Matte inte samarbetar.
Men snart så.
Ge inte upp hoppet!
Ikväll bjuder jag på en 6 år gammal bild på mig.
Då hade jag bara bodd hos Matte i ett halvår och var fortfarande mycket skygg.
Men också en aning nyfiken.
Nuförtiden kan jag knappt fatta att jag har varit så fruktansvärt skygg.
Det är ju så underbart med gos och att få vara riktigt nära.
Jag är väldigt glad att jag vågade till slut.
Mjau!