Mjau, jag undrar faktiskt om det är en enda katt eller tvåbening som läser min blogg längre?
Det känns inte så.
För det är ingen som tyckte synd om oss.
Inte om Matte som har ryggskott.
Och inte om mig som måste leka ensam igen!
Inte en enda "krya" till Matte.
Och inget "stackars Mimmi".
Varken här eller på Facebook.
Jag som trodde att ni var mina vänner...
Jag som försöker att vara snäll och duktig och blogga varje dag.
Det är faktiskt inte kul att vara en liten katt till en sjuk matte.
Och nästa mjauktion närmar sig med stormsteg.
Kan man få lite störning, tack?
Mjau!