Mjau, jag är lite deppig idag.
Saknar min Nallis så himla mycket.
Men i morse såg vi en regnbåge.
Då ställde vi oss och vinkade upp till Nallis.
Och jag tyckte att jag såg att han vinkade tillbaka...
Nu leker han med Wimsa och Saga uppe bland molnen.
Det är lite fint att tänka på.
Att han har det bra och slipper ha ont.
Sedan kom hemtjänsten och städade.
Det var en del att göra eftersom Matte hade grisat ner extra mycket när hon råkade tappa eltandborsten medan hon borstade.
Badrummet blev helt prickig!
Men nu är det rent och fint igen.
Mjau!

Mjau, Matte och jag tröstar varandra.
Hon håller om mig och klappar mig extra mycket.
Och jag torkar hennes tårar med tassen och smeker henne över kinden med svansen.
Och så tänker vi på Nallis och hans matte som är helt ensam nu.
Hur brukar ni trösta varandra?

Mjau, som ni säkert kan förstå så är vi fortfarande väldigt ledsna.
Speciellt jag.
Nallis var ju min hjärtevän så jag kommer alltid att sakna honom.
Matte och jag gosar extra mycket nu.
Dels för att trösta varandra.
Men också för att man blir så väldigt medveten om att man aldrig vet när livet tar slut.
Matte blev så trött av att vara ledsen att hon sov till klockan 15 idag.
Och eftersom jag är en mycket snäll katt så väckte jag inte heller.
Jag tycker visserligen att drygt 14 timmars sömn på raken är lite väl mycket.
Man måste ju äta och patrullera balkongen och tassa iväg några bollar emellanåt.
Men Matte var uppe en kort stund på förmiddagen för att öppna balkongdörren och gå på sin vatten-låda.
Sedan gosade vi en stund och så skulle hon bara blunda lite till...
Men det gick ju ingen nöd på mig eftersom jag alltid har torrfoder tillgängligt.
Nu ska vi snart gå och lägga oss, gosa och tänka på Nallis.
Mjau!

Mjau.

Mjau, idag fick jag förfärliga nyheter.
Min älskade Nallis har fått en stroke och var tvungen att somna in.
Det kändes som att få en kniv i hjärtat.
Det gjorde så fruktansvärt ont.
Jag kan knappt tro att det är sant.
Det är så väldigt sorgligt.
Vi har gråtit mycket idag, Matte och jag.
Nyss låg han hemma hos sin matte under syrenbusken och njöt av livet.
Och nu är han borta.
Jag vet ju att vi alla ska dö någon gång.
Men man hoppas ju alltid att det ska ligga långt bort i framtiden.
Nu är jag så ledsen.
Mjau!

Mjau, om ni vill veta vad jag gör så är det enkelt :
Äta, leka, sova.
Äta, leka, sova.
Och så vidare...
Just nu sover jag.
I väntan på lite kvällsmat och några kastade bollar innan vi går och lägger oss.
Matte säger att jag ser ut som en liten söt bulle.
Med fluff-fyllning.
Tsss...
Mjau!

Mjau, idag ansökte jag om kompensation för gårdagens misär.
Jag kom nämligen på att jag led av mycket svår gos-deficit!
Så Matte var tvungen att gosa med mig i flera timmar innan jag var nöjd.
Det tycker jag inte var mer än rätt.
Matte hade ju ändå inget bättre för sig där hon låg i sängen...
Nu känner jag mig nöjd med livet igen och sitter ute på balkongen och bevakar solnedgången.
Men dagen har vi tillbringad i sängen, mycket nära varandra.
Mjau!

Mjau, idag har Matte varit en svikare.
Hon lämnade mig ensam i flera timmar för att åka in till stan och ha roligt.
Träffade en vän som var på besök på ön och åt en smarrig sallad med varmrökt lax.
Och nej, hon tog inte med sig minsta lilla smakbit till mig!
Sedan gick de tydligen ner till hamnen för att äta glass.
Naturligtvis var Matte halvdöd när hon kom hem.
Hon orkar ju inte ha roligt särskild länge nuförtiden.
Och naturligtvis ramlade hon i säng direkt.
Trodde att jag skulle komma till henne för lite gos och tröst.
Men nej, där misstog hon sig.
Jag var lite småsur och låg kvar i min koja och visade bara mina ben.
Tänkte att om hon kysser mina tassar så är hon förlåten...
Men det gjorde hon inte.
Hon bara somnade och sov i flera timmar.
Och nu är hon helt groggy.
Väldigt dåligt service här hemma idag, tycker jag.
Det blir inget bra betyg idag inte!
Förutom om hon kanske smörar med godis och en massa gos.
Kanske.
Hon är en svikare hur som helst.
Mjau!