Mjau, jag kan berätta att jag ändå hade lite jaktlycka igår kväll.
Precis när det började skymma fick jag tag i en nattfjäril.
Visserligen bara en liten kusin till den stora nattfjärillen men i alla fall.
Naturligtvis tog jag in den och jagade sedan runt den med stenkoll på golvet.
Nattfjärillar är ren och skär lycka!
Matte dubbelkollade vad jag hade fångad - så att det inte var något äckligt som hon inte vill ha inomhus - och godkände mitt val.
Hon sjönk ner i soffan igen med telefonen och jag lekte järnet.
Men efter en stund lyckades nattfjärillen ta sig upp på en vägg.
Dumma nattfjäril!
Så jag vände mig mot Matte och berättade om mitt dilemma.
Jag är ju inte särskilt pratglad vanligtvis, jag brukar mest prata med ögonen och kroppen, men när det gäller riktigt viktiga saker så kan jag faktiskt be om assistans.
Jag jamade lite mjukt flera gånger och tittade uppåt.
Till slut fattade Matte och började leta.
Hon hittade nattfjärillen och hämtade flugsmällan.
Sedan klappade hon till den lite.
Jag blev mycket lycklig när den ramlade ner.
Men Matte måste ha klappat till den en aning för hårt så den ville inte leka längre.
Jag tassade runt den ett tag till men sedan tröttnade jag och åt helt enkelt upp den.
Smaskigt!
Jag kände mig i alla fall nöjd med kvällen.
Sedan lade jag mig för att sova i väntan på att vi skulle lägga oss.
Och naturligtvis sover man särskilt bra när man ligger på en massa leksaker.
Självklart ju.
Nu hoppas jag bara på samma jaktlycka ikväll.
Mjau!