Mjau, även idag har det varit sängläge för hela slanten.
Matte säger varje gång att hon blir förvånad över hur mycket hon faktiskt kan sova.
Själv är jag inte ett dugg förvånad.
Ute var det strålande sol men såna petitesser bryr vi oss inte om när vi behöver sova.
Även om jag själv mest sympati-sover.
Ikväll var jag ute på balkongen och tittade på raggarbilarna som åkte förbi.
Jag lyssnade också på grannarna som smällde med champagnekorkar på balkongen, precis som de gjorde i påskas.
Här hemma smäller det bara om Matte råkar tappa något.
Eller när en av de sugproppskrokar i badrummet tappar fästet och ramlar.
Det smäller rätt mycket det med...
Som den vårdkatt jag är så är jag nästan aldrig längre bort än en armlängd från Matte när hon sover.
Och även om jag somnar så finns det alltid en tass tillgänglig för Matte.
Det är så man gör om man älskar sin Matte.
Mjau!