Mjau, jag måste berätta något hemskt för er.
Matte har svikit mig åt det grövsta.
Förra veckan, när Matte var på Lidl, så kom hon hem med en mini-drake!
Varför, undrar jag?
Jag som lider av drak-allergi!
Snabeldraks-allergi.
Nu är den här mini-draken inte ens hälften så stor som jag.
Men röstkapaciteten är det minsann inget fel på...
Matte påstår att den inte alls låter så mycket som den stora snabeldraken.
Dessutom kan den här bara äta maximalt två av mina tassar, sedan är utrymmet fullt.
Som om det skulle trösta mig...
Idag släppte hon loss den för andra gången och precis som förra gången tog jag betäckning i sovrummet snabbare än ögat.
Som tur är kan den inte ryta särskilt länge heller.
Den måste laddas med el regelbundet.
Så när Matte ropade att hon var klar med att suga upp all utspilld blomjord och att tömma den i soppåsen och att det var lugnt igen så kom jag fram.
Lite tveksam men ändå.
Matte säger att mini-draken hjälper henne med att det inte blir alldeles för skräpig här hemma.
Eftersom hemtjänsten bara städar var tredje vecka.
Och eftersom jag skräpar ner så mycket...
Men hallå!
Hittills är det faktiskt Matte själv med sina dumma blomkrukor som har skräpat ner!
Men skyll bara på mig.
En försvarslös liten katt som utsätts för allehanda påhopp här hemma...
Livet är verkligen hårt.
Tänkte bara säga det.
Mjau!