Mjau, vad vore jultider utan julshopping?
Idag fick Matte nog av våra fyra väggar och åkte spontant iväg för att shoppa loss.
På Kattstödets secondhandbutik var det nämligen halva priset på alla julsakerna.
Så Matte slog på stort och köpte några fler små julgranskulor till vår lilla julgran, en röd ljuslykta, en liten liggande porslinstomte och flera pocketböcker.
Alltihop för mindre än 50 kronor.
Sedan var Matte nöjd och åkte hem igen.
Det var årets julshopping det.
Matte hälsar att alla som har vägarna förbi Visby måste passa på att gå in och handla där.
Det finns massor med fina saker, det är billigare och bättre för miljön än att köpa nytt och dessutom går pengarna till katterna.
Jag tror att jag kanske har nämnt tidigare att det är Mattes favoritbutik?
Själv var jag glad när Matte kom hem igen och vi kunde gosa.
Förresten hoppas jag att alla vid det här laget har fått sina vinster från auktionen?
Mjau!

Mjau, när det är vinter och kyligt bör man som katt värna lite extra om sin servicepersonal.
Det är till exempel av yttersta vikt att de inte får ont i halsen.
För att förebygga det ska man med fördel placera sig på soffryggen och lägga svansen runt tvåbeningens hals där den sitter.
Det blir både snyggt och lagom varmt.
Matte påstår visserligen att det är omodernt med pälsboa.
Men en levande pälsboa duger fint.
Vi tillbringar en hel del av våra kvällar på detta sätt.
Det finns en bild på det också men den fick jag inte använda.
Så ni får bara se mig redo att värma Matte.
Förresten kan man samtidigt passa på att tugga på servicepersonalens hår...
Mjau!

Mjau, idag har vi jobbat aktiv mot gråvädret.
Vi gick upp väldigt tidigt och lyssnade på fin musik.
Matte drack te och åt lussebulle och jag fick godis.
Vi lekte lite.
Sedan gick vi och sov lite till.
Senare gick Matte en promenad medan jag vilade tillsammans med mina bollar.
När man blir lämnad ensam hemma så är det till stor tröst att vila huvudet på ett stort antal bollar.
Om ni inte tror mig kan ni testa själva.
Mjau!

Mjau, idag berättade Matte för mig att vi hittills inte haft en enda soltimme på hela december.
Det är bara grått varenda dag.
Ibland regnar det och ibland blåser det.
Men det är alltid grått.
Vi måste ha tänd inne hela dagen.
Så jag sover lite extra mycket.
Bland annat under Mattes täcke.
- Vad säger du, Matte?
Komma fram?
Nä, skulle inte tro det...
Jag tycker att du ska krypa ner här hos mig istället.
Mjau!

Mjau, vi har fått tomtar.
De kom med posten igår och är hemgjorda av en vän till Matte.
För Matte hade klagat att hon inte hittat lådan med julpynt bland flyttkartongerna.
Jag tyckte att de luktade väldigt spännande och fick nosa ordentligt innan Matte placerade dem fint på soffbordet.
Under kvällen tog jag det lugnt och bidade min tid.
Men när Matte hade somnat gick jag raka vägen till soffbordet och drog ner lilla tomten.
Barn är alltid mer benägna till att leka och jag antar att det även gäller tomtebarn.
Jag visade runt i lägenheten som sig bör när någon är ny.
Men när vi kom till sovrummet så uppskattade inte Matte våra ringdansar.
Hon hyschade och vi fick lugna ner oss lite.
Så snart det började ljusna var vi igång igen.
Matte trodde naturligtvis att jag dribblade runt på en boll.
När jag såg att hon var vaken hoppade jag som vanligt upp och ville ha gos.
Men efter en stund hoppade jag ner igen och fortsatte att leka.
Det var ju så roligt!
Och Matte är ju rätt så seg på morgonen.
Vi dansade juldanser väldigt länge under och runt sängen utan att Matte hade den blekaste aning om vad som försiggick, haha.
Det var först när hon satte fötterna i golvet och jag puttade tomten fram till hennes fötter för hon också skulle leka lite, som hon fattade.
Då blev hon konstigt nog inte alls glad.
Jag tror inte att hon gillar att leka särskilt mycket.
Hon rensade bort damm och katthår från tomten, talade om för mig att det inte var någon leksak och satte den tillbaka på soffbordet.
Det kändes rätt snopet.
Vi hade ju haft så roligt.
Jag hade faktiskt förväntat mig tacksamhet.
För att jag underhållit tomtebarnet så väl.
Och för att jag inte tog chansen att bada det i vattenskålen...
Men ni vet ju hur Matte är.
Hon visade ingen uppskattning alls.
Fast man ser så tydligt att lilltomten hade haft lika roligt som jag.
Matte såg mer ut som den större tomten som himlar med ögonen.
Men snart är det natt igen...
Mjau!

Mjau, jag gjorde jag det.
Jag visade mig för hemtjänsten!
Det hände minsann aldrig i Stockholm.
Och naturligtvis inte för vem som helst heller.
Det var Mattes favoritpersonal.
Hon är lugn och pratar inte så högt heller.
Det är ju sånt jag gillar.
De stod i alla fall vid lägenhetsdörren och pratade.
Och jag blev lite nyfiken och tittade försiktigt runt hörnet.
Matte gick till mig och satte sig på huk och då kom jag fram helt och strök mig mot henne.
Det gör jag alltid när hon sätter sig på huk.
Men sedan gjorde hemtjänsten 3 meter bort en rörelse och då sprang jag iväg.
Man måste vara på sin vakt, även om man är nyfiken och modig.
Jag kände mig generellt modig idag.
Så jag gick och åt fast diskmaskinen var på.
Det låter rätt läskigt, tycker jag.
Men jag gjorde det för några veckor sedan en gång och då pratade Matte lugnande med mig hela tiden.
Idag behövde hon inte prata.
Förresten fick jag godis när hemtjänsten hade gått.
Mjau!

Mjau, i morse vaknade Matte redan klockan 5.
Hon gick upp ett tag eftersom hon inte kunde somna om.
Och naturligtvis följde jag med.
Matte serverade frukost till mig.
Men jag ville inte äta så här tidigt.
Inte Matte heller.
Så vi satte i soffan och gosade en timme.
Sedan gick vi och la oss igen och somnade till slut.
Matte och jag funderar på att gå i ide och inte komma fram förrän i början av februari kanske.
För då är det dags för en ny auktion.
Men just nu vill vi bara vila.
Så kan det vara när man har haft många bollar i luften.
Då behöver både bollarna och man själv vila ett tag.
Mjau!

Mjau, idag var vi så trötta så vi har mest sovit.
Men jag har även hunnit att stå med framtassarna uppe på pallen och granska julgranen med kritisk blick.
Vi har aldrig haft kulor i den förut.
Men Matte hittade dem på Kattstödet Gotland och tyckte att dessa små kulor borde passa vår lilla gran.
Och jag gillar ju allt som skimrar och glittrar...
Tidigare år har granen stått på golvet och då har det varit mycket enklare att plundra den.
Matte har försökt att ha några fina glastjärnor i den, som hon fick av Rufus matte.
De levde så farligt att Matte snart plockade ner dem.
Senast testade hon med stjärnor i metalltråd och de höll vi på med hela tiden.
Jag plockade ner dem och Matte hängde upp dem igen...
Förra julen orkade Matte inte att hämta granen från källarförrådet och bära upp den för alla trapporna.
Men i år kom den alltså fram igen.
Ännu en fördel med att vi har flyttat och vissa saker har blivit enklare.
Och nu funderar jag på hur jag ska busa till det.
Det skulle nog vara ganska enkelt att välta hela härligheten.
För efter 8 år och en flytt är den lite svajigt.
Åt andra sidan vet jag att Matte då skulle säga MEN MIMMI! VAR DET VERKLIGEN NÖDVÄNDIGT?
Med en sådan besviken röst att man faktiskt skäms lite.
Så jag måste hitta något lagom busigt.
Jag undrar faktiskt om de där kulorna kan simma i vattenskålen?
Det skulle vara värt att testa kanske.
Mjau!