Okej då.
Jag har vant mig - om än motvillig - vid luftkylaren.
Om det är det som krävs för att få ordentligt med kvällsgos i sängen så gör jag väl god min till ett fräsande monster.
Igår kväll tittade jag även på när Matte stoppade isbitar i vattentanken.
Så allt är lugnt i sovrummet.
Men nu har vi bekymmer i badrummet istället.
Det håller på att bli stopp i toaletten.
Matte har aldrig tidigare lyckats med att få stopp i någon toalett någonsin.
Och då har hon ändå spolat ner mitt strö i fyra år i den gamla lägenheten.
Jo, självklart var det godkänt för det.
Här har hon varit lite restriktiv med det här eftersom stammar och rören är urgamla.
Och efter att grannarna ovan fick stopp två gånger på mindre än en vecka i första halvan av månaden har hon förebyggande slängt mitt strö i soporna istället.
Men ändå är det nästan helt stopp nu.
Mycket störigt, tycker Matte.
Inte luktar det rosor heller.
Båda försöker vi att hålla andan när vi behöver vara i badrummet.
Matte vill inte riktigt ringa om hjälp än.
För de drar in slangen via balkongen och där är det ju stängd med kattnätet...
Men om ni har några bra råd så tar vi gärna emot det.
Mjau!