Mjau, jag antar att ni undrar hur det gick igår kväll?
Jo, Matte fick jobba rätt hårt på att få in mig i sovrummet.
Vi tog det lite steg för steg.
Lite gos och ett litet steg till.
Dessutom hade Matte kopplat ner monstret till lägsta nivån.
Jag var fortfarande rädd.
Men att helt vara utan kvällsgos i sängen?
Nej, där gick väl ändå gränsen.
Jag hoppade upp till Matte och gosade en stund.
Men sedan gick jag igen.
Och Matte var tvungen att använda sina öronproppar för att kunna sova.
Men hon påstår att det kändes svalare än vanligt.
Även om termometern inte höll med henne...
När hon vaknade runt klockan 4 stängde hon av monstret.
Och var då även tvungen att slänga iväg täcket...
Jag kom såklart genast springande för att få mera gos!
Matte har lovat att den inte ska vara på för mycket.
Bara när det känns helt outhärdligt.
Men hon säger också att det är bäst att jag vänjer mig.
Det tänker jag minsann inte lova.
Sedan var det någon som undrade vad som skulle hända om jag välte den.
Men det är nog lättare sagt än gjort.
Den är som bredast längst ner nämligen.
Och dessutom finns vattentanken längst ner.
Så monstret är både tung och stabil.
Och förresten tänker jag ändå inte komma för nära den.
Mjau!