Mjau, idag har Matte lämnat mig ensam i många timmar.
Fast hon hade ont i ryggen.
Hon hade bara ont, inte jätteont.
Dessutom sa hon att vännerna som hon skulle skulle besöka nog skulle hinna åka hem igen innan hon var bra igen.
Så det var bara att svälja en extra värktablett, sätta på sig ett mycket bredd stödbälte och köra.
Det tog en timme bara att åka dit.
Sedan hade hon trevligt framför en liten stuga med massor av blåeld i trädgården.
Drack te och åt jordgubbskaka.
Och blev myggbiten.
Matte tog med sig Carl-Oskar men jag fick stanna hemma.
Sedan blev det promenad till stranden och bad för de flesta.
Och överallt var det fullt med blåeld.
Mycket vackert, säger Matte.
Blåeld, tsss, inte kattmynta...
Matte bokade om färdtjänsten och stannade till middagen.
Sedan lämnade hon i ett stort moln av mygg.
När hon kom hem krävde jag väldigt mycket gos som kompensation direkt.
Hon fick varken dricka vatten, gå på toa, byta om eller öppna balkongdörren.
Det skulle vara en lång stund med gos!
Sedan fick jag matpåfyllning och lite balkonghäng och nu är livet som det ska igen.
Fast jag förväntar mig även kompensationsgodis...
Och Matte?
Hon kliar sina 150 myggbett.
Så hon har fullt upp.
Mjau!