Mjau, idag kommer sista delen av den stora resan.
Matte påstår visserligen att man inte kan kalla det för resa längre när man redan är framme.
Men vad vet hon egentligen?
Hon har väl aldrig varit en livrädd liten katt!
Jag lade mig, som sagt, i min fluffkoja.
Men för att förebygga att bli tvingad därifrån in i en transportbur igen har jag nu för vana att gömma mig både under och bakom dynan där inne.
För säkerhets skull.
Och det fortsätter jag med.
För jag tänker då aldrig mer sätta min tass i den där dumma buren.
Så det så.
Matte använde resten av dagen med att flytta kartonger in i det lilla sovrummet.
För att ge oss en chans att kunna sitta i soffan och vid köksbordet.
Och när det var klar flyttade hon kompostgallret från sovrumsdörren till balkongdörren.
Det tog lång tid innan jag vågade lämna sovrummet.
Jag började med att utforska badrummet som ligger vägg i vägg.
Det tyckte Matte var en bra idé.
Hon passade på att flytta min toalåda till skåpet i badrummet som här får utmärkt plats under handfatet.
Och sa till mig att jag kunde använda den där istället för inne i sovrummet.
Och eftersom jag är en lydig katt så testade jag detta på en gång.
Toalådan är samma, skåpet är samma, bara omgivningen är annorlunda.
Senare på kvällen vågade jag mig ut mot vardagsrum och kök.
Jag tog bara en snabb runda och nosade igenkännande på soffan, bort och stolar.
Sedan flydde jag tillbaka till sovrummets trygghet.
Men det går framåt.
Så vi kan säga att resan till den nya lägenheten är avslutad.
Men resan att utforska den nya lägenheten har precis börjat!
Jag tänker ta det i min takt.
Mjau!