Mjau, idag kom det in en mycket trevlig leksak genom balkongdörren.
En fluga!
En riktigt tjock fluga.
Jag som älskar flugor...
Naturligtvis ville jag ha den.
Så jag spanade, jagade efter, hoppade runt.
Det var sååå roligt!
Men efter några timmar blev jag smått frustrerad.
Och när jag funderade på att klättra runt mellan Mattes tätt stående orkidéer insåg Matte att hon var tvungen att hjälpa till.
Flyg, din fula fluga, flyg! Sa Matte.
Men flugan var inte ful så den kände sig inte tilltalad och flög inte iväg heller.
Då hämtade Matte flugsmällan och daskade till min leksak så att den kom ur kurs och ramlade ner på golvet.
Men den kunde fortfarande springa runt och hoppa och brumma.
Så jag fortsatte att jaga på golvet.
Matte tappade intresset när inte hennes orkidéer var hotade längre.
Och efter ett tag tröttnade jag också.
För flugan dog - antagligen av en hjärtattack.
Matte hittade den mitt på golvet, utan minsta gnutta liv kvar.
Den hade dött ståendes.
Men den var inte alls skadad.
Matte kastade den.
Tur att mina andra leksaker inte bara dör bara så där.
Bollar brukar inte dö alls.
Och mina möss brukar också klara sig även om jag dränker dem då och då.
Attans, jag borde ha dränkt flugan!
Då kanske den hade piggnat till.
Nu är det försent.