Men Matte, menar du allvar?
Inte kan du väl lägga ett till pussel?!
Hon är inte riktigt klok, min Matte.
Nu ska hon lägga ännu ett pussel.
Hon tycker att hon mår bra av det.
Tsssss...
Jag mår inte bra av att Matte lägger pussel!
För då får jag mindre uppmärksamhet.
Dessutom får jag inte vara med och leka.
Vilket är extremt orättvist!
Så då gräver jag mig ner under filten i soffan.
Givetvis så långt bort från Matte som det går.
Jag är borta ett bra tag utan att Matte bryr sig.
Så jag kommer upp med huvudet för att kunna titta anklagande.
Vilket Matte tycker är söt och fotar...
Suck.
Man kan inte lida i värdighet i detta hushåll!
Det är verkligen förnedrande.
Jag tror att jag sticker till min fästman Nallis i helgen.
Han är alltid snäll mot mig.
Han skrattar inte åt mig och nospussar helt underbart.
Ja, det är en bra plan.
Matte ska ändå ta hand om Rufus i helgen.
Det slipper jag helst.
Hon kommer nog sakna mig när hon ligger ensam i sängen, Matte.
Hon kommer säkert inte att klara sig utan mitt gos.
Så det så.
Då får vi väl se vem det är som lider...
Mjau!

Oops I did it again...
Matte lägger märke till allt.
Varje litet konstgrepp jag tassar ihop ska fotas.
Så jag kan bara inte låta bli.
Den här gjorde henne extra glad.
Mjau!

Mjau, som ni vet är Matte lite galen. 

Kommer ni ihåg att hon började lägga ett pussel med 1000 bitar? 

För några år sedan kunde Matte lägga sånt på fyra eller fem dagar. 

Men sedan dess har hon ju fått både sämre koncentration och uthållighet. 

Och mer trötthet och värk i kroppen. 

Så det tog henne 11 dagar att bli klar. 

Fast jag gjorde mitt bästa att sabotera projektet. 

Tassade ner bitar på golvet, ruckade på kanterna, gömde undan bitar och mycket mer. 

Men idag är Matte stolt som en tupp och skulle rama in pusslet och ha som tavla. 

Det var tydligen inte så enkelt. 

Jag tittade på från under soffan när Matte försökte igen och igen... 

Till slut fick hon den och glaset och baksidan på plats och satte fast splintarna. 

Och så kom hon på - upphängningen! 

Den hade hon tagit loss och gömt undan så jag inte skulle göra mig illa på den. 

Och tydligen hade hon gömt den väldigt bra. 

Hon hittar den nämligen inte! 

Jag skrattar så mycket att morrhåren hoppar... 

Matte har verkligen minne som en guldfisk nuförtiden. 

Så väggen får gapa tomt. 

Vill ni se pusslet förresten? 

Vad tror ni att den föreställer? 

Ja, det var väl klart att det skulle vara katter?! 

Eller var det någon som trodde något annat? 

Matte efterlyser nu ett sätt att hänga upp tavlan ändå. 

Någon som har ett bra förslag? 

Mjau! 

Mjau, vilken hemsk dag det har varit!
Först kom hemtjänsten och städade.
Det kan jag nu.
När Matte plockar undan mina leksaker springer jag till sovrummet och gömmer mig under sängen.
När de var klara öppnade Matte dörren och jag skulle just komma fram igen när jag såg att snabeldraken fortfarande stod kvar.
Då gick jag och gömde mig igen.
Problemet var bara att Matte för en gångs skull ville dammsuga lite i sovrummet.
Eftersom jag absolut inte ville komma fram så började Matte till slut dammsuga ändå.
Och när hon närmade sig sängen fick jag såklart panik!
Jag rusade fram och tog ett stort skutt för att komma undan.
Matte påstår nu att jag råkade ta avstamp på hennes fot när jag skulle hoppa.
Att klorna rev henne ordentligt och att blodvite uppstått genom strumporna.
Nu har jag svårt att komma ihåg det exakta händelseförloppet.
Men jag kan absolut inte tänka mig att jag råkade skada Matte.
Skulle jag väl aldrig göra?
Det måste ha varit snabeldraken som bet henne!
Det är jag övertygad om.
Snabeldrakar är luriga och de kan hitta på precis vad som helst!
Det vet jag helt säkert.
Så Matte får faktiskt skylla sig själv när hon ger sig i slang med snabeldraken.
Så det så.
Tar man snabeldraken i båten måste man ro den i land!
Visst säger man så?
Nu är jag fullständig utslagen.
Det tog lång tid innan jag kom fram, lockad av godis och fagra löften.
Och när Matte lade sig för att vila kom jag faktiskt direkt och ville gosa.
Så jag är inte långsint.
Dessutom är det ju lite synd om Matte om hon blev biten av snabeldraken...
Mjau!

Mjau, bästa sättet att njuta av kattmynta är i samband med gymnastik. 

Det blir ett precis lagom träningspass. 

Här kommer en steg-för-steg-guide. 

Jag ber om ursäkt att bilderna är lite suddiga. 

Så kan det blir när man gymnastisera... 

1) Börja med att hälsa på kattmyntakudden med pussar, slick eller bett. 

2) Gnugga kinden intensivt mot myntakudden. Dra långsamt ihop kroppen. 

3) Sparka ordentligt med baktassarna mot kudden! 

4) Rulla över på rygg och låtsas att du är en boll. Dra baktassarna bakom öronen. 

5) Lägg dig på vänster sida och trassla försiktigt upp kroppen. 

6) Göm alla tassar och låtsas att du är en orm. 

7) Pussa myntakudden hejdå. Ni har haft er lilla dans. 

8) Skyt ifrån dig kudden så långt du kan. Alternativt putta iväg den. 

9) Stretcha alla kroppsdelar åt olika håll så mycket du orkar. Ligg sen kvar och begrunda myntans hemlighet och katternas herravärlde över jorden... 

Klart! 

Nu kan du berätta för din servicepersonal att du minsann har varit sportig idag. 

Obs: notera att underbart är kort. 

Håll ingen ställning för länge. 

Vid behov kan man upprepa samma övning två gånger till. 

Inte oftare, då är risken för miss-bruk överhängande! 

Vissa katter blir förlamade, andra aggressiva och biter personalen i tårna, och så finns det de som utgör en fara för sig själva genom konstiga upptåg som att ramla tillsammans med ett paket... 

Inga namn nämnda, ni vet vilka ni är. 

Själv upprepar jag maximalt en gång. Sedan reser jag mig, skakar mig och är som vanligt igen. 

Hellre en liten dans med myntakudden två eller tre gånger per dag än en långdragen berusning. 

Lycka till med gymnastiken nu!  

Mjau, ett stort tack till alla mina och Mattes vänner som deltog i lotteriet eller donerade pengar.
Vår vän blev mycket glad och lättad och tacksam över hjälpen!
Det känns skönt att kunna hjälpa någon som behöver det.
Och vi vet ju aldrig om eller när vi kommer att hamna i en svår situation själva och behöver hjälp.
Då är det bra att ha vänner som kan hjälpa till.
Vi fick faktiskt ihop en bra slant tack vare er.
Och för att visa er min tacksamhet så kommer jag att visa er imorgon hur man gymnastiserar med kattmynta.
Jag har utvecklat ett perfekt sätt att njuta av lite kattmynta och samtidigt hålla mig smidig.
Mjau!

Mjau, vanligtvis brukar jag bara hjälpa behövande katter.
Men nu gäller det en behövande kattälskare.
Så jag kör ett lotteri.
Det finns 35 lotter och varje lott kostar 20 kronor.
Man kan vinna en ugnsvante, ett plånboks- och mobilfodral, glasunderlägg och ett nyckelhänge.
Vill ni vara med och hjälpa?
Lämna ett meddelande om hur många lotter du vill köpa.
Eller lämna meddelande på Facebook, mejl eller sms.
Dragning sker när alla lotter är sålda.
Det finns en massa bilder på alla vinster på Facebook.
Kan vi hjälpas åt?

Mjau, det har varit lite omskakande att tillkännage min förlovning.
Inte trodde jag att jag skulle lämna så många brustna hjärtan efter mig, både här och på Facebook.
Mjau alla fina kattkillar därute!
Jag tycker fortfarande om er!
Ni är så fina.
Jag kommer att sakna er.
Vi kan väl vara vänner?
Men jag var ju tvungen att bestämma mig någon gång.
Så nu blev det trygga ulliga Nallis.
Om jag blir rädd så kan jag nog gömma mig under hans päls.
Idag fick jag förresten kärleksbrev av honom.
Med två hjärtformade kattmyntakuddar.
Visst är det romantisk?
Han hade även snyggat till kuvertet.
Mjau, jag är väldigt kär just nu!
Dessutom är det ju mars...