Direktlänk till inlägg 25 februari 2019
Mjau, idag var Matte dålig.
Men hon hade svårt att inse det själv.
Hon inbillade sig att hon skulle orka av ren vilja.
Men jag vet ju hur hon fungerar.
Så jag såg till att hon gick och lade sig igen efter en sen frukosten.
Hon hade invändningar, påstod att hon måste bara...
Nix, sa jag.
Gå och lägg dig!
Och så vallade jag henne till sängen.
När hon väl låg ner lade jag mig bredvid och kurrade.
Jag tittade på henne och kurrade till dess att hon insåg att det var en helt värdelös dag, att kroppen vägrade samarbeta och hon inte skulle komma ur sängen igen.
När hon hade kapitulerat och ringd och avbokad hemtjänsten var jag nöjd.
Jag sa ett kort mjau, hoppade ner från sängen för att ta mig lite mer mat och återvände sedan för att bevaka Mattes sömn.
Hon sov tungt i många timmar.
Sedan lätt i över en timme.
Och sedan tog det en timme till innan hon kom upp ur sängen för att äta något.
Nu ligger hon platt igen.
Jag känner mig nöjd som har styrd upp detta.
Om Matte hade envisats så hade hon antagligen bara svimmat av.
Och då blir jag orolig.
Visserligen är Matte hemsk tråkigt dessa dagar när hon bara ligger.
Hon orkar inte leka, inte ens kasta en ynka boll till mig.
Men jag såg i alla fall till att det inte blev värre!
Ibland måste man helt enkelt sätta ner tassen.
Undrar om jag borde byta namn till Florence Nightingale?
Gå och lägg dig.
Hallå! Hör du dålig?
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | ||||||
|