Mjau, det kanske ser ut som om jag sover.
Men jag väntar bara på nästa möjlighet att busa.
Jag försökte att busa med Matte tidigare idag genom att hjälpa henne städa nattduksbordet.
Jag tyckte att det låg alldeles för många mediciner och annat onödigt på den.
Men det tyckte inte Matte.
Så vi hade en liten ganska ordlös diskussion där.
Ababa, säger Matte sträng och stirrar på mig.
Jag säger ingenting.
Men lyfter tassen en gång till efter ett tag.
Ababa!
Jag ger mig.
Även om jag inte är helt säker vad "ababa" betyder.
Någon form av kritik mot min fina framtass i alla fall.
Jaja, då får Matte väl städa själv då när hon känner sig redo för det.
I rest my... eh... tass!