Nu är Matte kattvakt åt Smilla och Stina några dagar igen.
Och det är som vanligt bäddat för drama.
För det är inte bara jag som är svartsjuk på att Matte är kattvakt.
Utan som vanligt är Smilla svartsjuk på Stina.
Inte för att det finns någon anledning till det.
Men så snart Stina får minsta lilla klapp och uppmärksamhet från Matte så blir Smilla sur.
Hon fräser och morrar och går undan, vilket ju inte hjälper henne till gos och uppmärksamhet...
Idag lade hon sig i hallen mellan Mattes skor.
Sedan följde hon med Matte till badrummet och där kunde hon inte få nog av goset.
Så kattvaktandet kan vara minerad mark!
Men Matte gosar lika gärna med båda två.
För att komma hem till mig som surar lite eftersom hon var borta i flera timmar...
Men om ett tag vill jag nog ha allt det där goset som jag missade medans Matte var borta.
Mjau!

Saknar ni fortfarande någon julklapp?
Är ni ute i sista minuten eller har idé-torka?
Ett bidrag till ett katthem i någons namn funkar alltid.
Då behöver man bara fixa ett fint kort.
Eller skriva ut ett gåvobevis på datorn.
Förra året gav jag ju Matte ett faderskap till söta katten Malin hos Remingtons kattlya i julklapp.
Pengarna drogs smidigt på telefonräkningen varje månad.
Det här året blir vi istället försäkringsfadder på Södertälje katthem.
Jag fick välja och naturligtvis valde jag en riktigt stilig kattpojke som är en fröjd för ögat!
Han är utefödd precis som jag.
Inte haft kontakt med människor tidigare, är skyggis, avvaktande men tycker om att leka.
Precis som jag för några år sedan.
Lika fina ögon som jag har.
Och så har han några vita strån på bröstkorgen precis som jag!
En mycket vacker svart panter som är född i år.
Ni ser själva - det passar purrfekt!
Speciellt eftersom Matte och jag ömmar alltid lite extra för skyggisar.
Det här är som en manlig yngre version av mig.
Men eftersom han bor på Södertälje katthem så har han fått en mycket bra start att bli en tryggis.
Jag skulle inte bli förvånad om han blir adopterad under nästa år faktiskt.
I så fall får vi ta oss an nästa skyggis.
Men just nu är han min!
Så jag står som försäkringsfadder både på hemsidan och på informationen till hans bur.
Karo heter han.
Mjau!

Mjau, jag fortsätter att gosa med Matte i sängen.
Det är mysigt att ligga på hennes täcke och ibland även på henne en liten stund på henne.
I natt låg jag hela tiden på täcket vid Mattes fötter.
Och som tur var så råkade hon inte sparka till mig.
Matte brukar vakna många gånger under natten och jag tycker faktiskt om när hon ligger vaken för då blir det extra gos.
Och när vi har gosat mycket så måste man givetvis tvätta sig ordentligt.
Jag kan ju inte riskera att lukta Matte...
Och inte kan Matte lura mig heller.
Hon tyckte att jag kunde ligga på henne under en filt i soffan!
Som om jag skulle gå på bluffen.
En filt är för tunn för min smak.
I soffan är det jag som brer ut mig och Matte sitter bredvid och gosar så mycket jag vill.
Som ni ser så vet jag mycket tydligt hur jag vill ha det!
För övrigt har jag fått ännu en julklapp - Rufus lillhusse stannar hemma så Matte behöver inte vakta honom.
Det betyder mer tid och gos till mig.
Mjau!

Matte och jag vill tacka för alla fina julkort som har kommit till oss!
Vi blir så glada när ni tänker på oss.
Så här innan jul blir det extra mycket gos och jag tillbringar nästan varje natt i sovrummet.
För jag har ju på känn att det snart bli dags för Matte att vara kattvakt igen.
Och då har hon inte mycket tid till mig.
När både Rufus och Smilla och Stina kräver hennes tid och omsorg så får jag nöja mig med det som blir över.
Så på något sätt firar vi jul redan nu.
En speciell Mimmi-Matte jul med extra mycket tid och gos och lek.
Matte har lagt märke till att jag blivit lite känslig av att hemtjänsten ränner här två gånger i veckan och hon funderar på att avboka nyårsafton.
Hon säger att nyårsafton är den mest jobbiga dagen på hela året för mig så det kanske inte behövs extra triggar för mig.
Skönt att Matte fattar.
Jag känner mig älskad.
Mjau!

Mjau, jag är verkligen tacksam att jag är fortfarande i livet och att Matte inte lyckades elda upp lägenheten i morse!
Hon hade tänkt sig att baka en mycket enkel kaka för att fira sig själv.
Men så nuddade hon med bakplåtspappret vid värmeelementet uppe i ugnen och då började det brinna med stor låga.
Bränd kaka har fått en ny innebörd, säger Matte.
Sedan gick förstås brandvarnaren igång och då tänkte jag faktiskt emigrera!
Men jag fick avslag på min ansökan och som sagt - till min förvåning överlevde vi mot alla odds...
När vi hade vilat och gosat kom tant Maja för att fira Matte.
Då körde Matte en kupp och lät tant Maja kasta godis till mig!
Det var lite oväntat men jag nosade på henne och på en godisbit hon hade i handen.
Sedan viftade jag med tassen för att hon skulle släppa det.
Men vet ni - tant Maja är ganska dålig på att kasta godis så Matte säger att hon måste öva många fler gånger...
Det var min dag det.
Inte konstigt att jag somnade som en sten.
Själv firade jag Matte med att halvvägs ligga på hennes mage någon minut.
Det fick räcka.
Jag är inte ens säker om man borde fira en sådan livsfarlig Matte...
Jag tänker i alla fall inte ropa hurra.
Ni kan ju se själva - vi kunde ha dött allihopa.
Mjau!

Mjau, jag har fått världens finaste julkort!
Från mina största fans.
Tant Maja och den där lilla tvåbeningen som var här för ett tag sedan.
Till "snyggingen Mimmi" minsann!
Lilla tvåbeningen tycker dessutom att det är roligare än andra saker att hälsa på Matte och skygga lilla mig än andra roliga saker.
Och då har han bara fått träffa mig en gång.
Annars får han nöja sig med bilder på mig.
Då vet ni.
Jag är faktiskt roligast.
I alla fall på hela ön...
Mjau!

Det har snöat mer nu och snön ligger som stora vita kuddar på allt på balkongen, särskilt på nätet.
Jag kände mig inte så pigg på att gå ut, men när Matte fotade allt det vita så gick jag ut för att nosa lite.
Jag var ju tvungen att kolla om det snöat även in i min koja...
Men jag tycker att det är alldeles för mycket vitt idag.
Matte fick hem en fruktansvärd stor kudde i morse.
Den är också vit och det ser ut som om hon har tagit in hela snön i sängen!
Som ni säkert förstår är jag väldigt skeptisk till stora förändringar och den där kudden är u-formad och räcker minst till knäna på Matte.
Så den är hemsk stor!
Matte lade den på sängen och så la hon sig tillrätta i den och tyckte att det var underbart.
Sedan somnade hon.
Själv ville jag komma till min sida av sängen men hur skulle jag göra det?
Jag gick in och ut ur sovrummet och funderade.
Till slut balanserade jag hela vägen på Mattes kropp, som låg på sidan, ända upp till hennes axel.
Där tog jag sats och hoppade över den tjocka kudd-korven.
Pust...
Matte påstår att kudden är mjuk och skön men det litar jag inte på.
Så när hon kom och la sig igen efter hemtjänsten och jag ville gosa lite så tvekade jag lite för att sedan ta sats och hoppa direkt på hennes mage.
Matte såg aningen konstigt ut i ansiktet någon sekund men det gick över...
Så jag lade mig tillrätta och vi gosade ordentligt.
När jag sedan ville tillbaka tog jag sats från hennes höft.
Så hittills har jag kunnat undvika kudden helt och hållet.
Man är ju rädd om sina tassar - oavsett om det är snön eller otäcka kuddar!
Vi får se hur detta ska fortsätta...
Mjau!

Mjau, idag har vi mest gosat i sängen, Matte och jag.
Det är faktiskt inte så farligt som jag trodde.
Det går fint att ligga tätt intill Matte eller även på henne.
Matte blir så avslappnad och trött då.
Och när hon somnar så är jag nöjd.
Då går jag för att hitta på lite bus under tiden.
Eller om jag också är trött så sover jag på min sida av sängen.
Men att gå upp mitt i goset - det får Matte definitivt inte!
Det ser jag och mina tassar till...
Mjau!