Det finns vissa problem med att jag kommit närmare Matte.

Jag är inte lika uppmärksam på allt hon gör.

Till exempel att hon fotar mig när jag tvättar mig.

Det är ju oförskämt!

Tänk om jag skulle fota dig i duschen, Matte.

Då låtsas Matte att sluta fota.

Men så snart man vänder ryggen till så fortsätter hon.

Vad ska man göra åt detta?

Jag behöver verkligen råd av alla erfarna katter därute!

För så här kan vi inte ha det.

Det är ytterst indiskret!

Dumma Matte...

Tänkte bara visa er att det verkligen var jag som skapade gårdagens konstverk.
Jag hade precis kickat iväg den gula bollen eftersom den inte passade till tavlan.
Ni kan spara fotot som idolbild.
Vid önskemål kan jag tassifiera den.
Konstnären mitt i en kreativ skapelseprocess i början av karriären...
När jag har blivit rik och berömd så kommer det vara ytterst värdefullt!
Matte däremot har inte fått en blund inatt så hon är helt slut som artist...

Med anledning av gårdagens öppnande av årets Vårsalong på Liljevalchs tänkte även jag bjuda på lite konst idag här på bloggen.

Första tavlan bjuder en stegring från mjuk till färgstark i tre enkla steg.

Jag har även fångad olika material och strukturer i bilden.

Och kan ni ana er till den inneslutna spänningen i tavla två?

Bollen som gjorde en framstöd som inte föll i god jord hos den av förargelse rodnande musen...

För även om det är Matte som har studerat konst så är det ändå jag som står för konstverken här hemma.

Min bästa gren är ju stilleben och färgkombinationer.

Titta bara på den här fina familjesammankomsten - full av kärlek och harmoni.

Mitt första verk som jag tänkte dela med er blev dessvärre censurerat av Matte.

Hon påstår att en hög med kattgräs som har kräkts upp på en blå matta i en fin liten hög kanske inte är lämpad för känsliga läsare...

Resten blev dock godkänt och nu funderar jag på att ansöka till nästa års Vårsalong.

Kattkonst.

Det har de väl inte haft tidigare?

Då är det så dags.

Stockholms konstscen - here I come!

Mimmis artwork.

Snart i en galleri nära dig!

Idag har Matte och jag delat på soffan i en halvtimme.
Jag låg i soffan när Matte kom in i vardagsrummet med telefonen vid örat och pratandes med en vän.
Hon backade försiktigt mot soffan och satte sig ner på kanten.
Jag tittade lite slö på henne och bestämde mig för att inte bry mig.
Matte verkade inte bry sig heller.
Hon bara pratade i telefon.
Efter en halvtimme blev jag lite hungrig.
Jag sträckte på mig flera gånger och hoppade slutligen ner och försvann mot köket.
När Matte hade pratat klart en stund efter så ropade hon på mig.
Och jag kom.
Matte ville få upp mig på soffan igen och serverade därför mycket frikostigt med godis där.
Så efter ett tag hoppade jag upp och åt.
Varpå jag fick mer och mer och åt och åt...
När jag var proppmätt stretchade jag ordentligt, klöste på soffkudden och hoppade ner.
Både Matte och jag tog oss en tupplur.
Senare halvlåg Matte i soffan och tittade på teve i mobilen när jag hoppade upp i soffan igen.
Men eftersom det inte fanns fler godis så stannade jag bara en kort stund.
Matte vill gärna att vi delar soffa lite oftare.
Gärna för mig, bara jag får massor med godis så kan jag tänka på saken...

Jag spinner.

Det kanske ni har hört.

Inte på riktigt då, men via bloggen och från Matte.

Eller brumma, som Matte också kallar det.

För jag spinner med en mycket djup röst, det låter nästan som om jag brummar.

En liten katt med basröst, helt enkelt.

Helt oväntat.

Och jag spinner så lågt så man måste vara mycket nära mig för att uppfatta det.

Matte misstänker att jag har spunnit ganska länge.

Men att det var så tyst och på en så ovanlig frekvens så alltid när hon trodde att hon kanske hörde något att hon bara hörde fel eller inbillade sig.

Men alla har vi vår egen röst.

Och jag spinner som jag gör helt enkelt.

Nu har Matte vant sig vid mitt tonläge och älskar det.

Hon skulle helst spela in en skiva med Mimmi-spinn för att kunna lyssna på när som helst.

Men naturligtvis är jag bäst live.

För då kan man se vad jag säger genom spinnandet:

Livet är underbart!

Jag älskar dig, Matte!

Mjau, äntligen är vattnet i kranen drickbart igen!
Inget mer vattebkokande och svalning.
Dessutom gillade jag inte smaken på det kokta vattnet.
Så Matte har lovat att fixa till poolen imorgon.
Men hon suckar över teven som fortfarande inte vill fungera.
Hon kröp runt på golvet ett tag och bytte antennsladden till en ny eftersom Comhem krävde det.
Matte tittar inte så mycket på teve.
Men när det finns något hon verkligen vill se så blir hon lite sur.
Nåja, hon kan lika gärna läsa lite.
Och letar efter alla mina bollar som har försvunnit på helt omöjliga ställen...
Och ge mig fler godis.
Och leka tassboll med mig.
Och...
Jag har många förslag!
Men Matte säger att kroppen är för trött för allt det som hjärnan vill.
Fattar inte vad hon menar.
Men det är tydligen lite invecklat.
Så jag har försökt demonstrera det med en leksak.
Matte blev faktiskt lite imponerad.
Här får ni konstverket "livet är invecklat"!
Jag antar att Matte symboliserar musen?...

Vi sover och sover.
Det är visst en sådan dag igen.
Men när Matte gick upp för en liten stund sedan så gick jag också upp.
Måste ju passa på att stryka mig mot Matte och att spinna i hennes öra.
Vissa dagar gör vi bara det viktigaste.
Som att äta och gosa.
Sen brukar jag leka loss någon gång på natten eller på morgonen.
Men nu - sova!

Jag har varit alltid mycket skeptisk till bar hud.
Har undvikit Matte demonstrativt om hon så bara hade ärmarna uppkavlade.
Men idag var jag mycket gossjuk.
Efter en lång gosestund gick Matte och tog av sig tröjan för att tvätta sig lite.
Hon hade bara ett linne på överkroppen.
Men jag ville ha mera gos.
Så jag strök mig mot Mattes bara armar!
Och det gick alldeles utmärkt.
Det var inte alls så farligt som jag hade trott.
Där ser man...
Men jag vill dock jama att trots alla framsteg är jag ändå mycket på min vakt.
Och visst kan jag backa helt plötsligt och titta på Matte som om hon var jättefarligt.
Jag har mina instinkter och mitt inlärda beteende i ryggmärgen.
Och de kan slå till när som helst.
Det tar tid att byta ut beteendemönster.
Men det gör inget, säger Matte.
Vi har gott om tid.