Mjau, idag har jag hela förmiddagen softat på min hylla.
Jag var lite trött.
Vill ni veta varför?
Pssssst, här får ni höra.
Igår kväll vid midnatt när Matte precis hade stängt av teven efter Poirot så började jag tjata igen.
Och sedan tjatade jag från sovrummet.
Vid det här laget visste Matte mycket väl att jag beordrade sänggående...
Så hon lydde och när hon hade lagt sig så hoppade jag upp på min sida i sängen.
Där låg jag en halvtimme för att natta Matte.
Sen gick jag och åt lite och sånt.
Men jag uppfattade snart att Matte inte hade somnat än.
Så då kom jag tillbaka och nattade henne en heltimme.
Sedan somnade Matte och jag tänker inte avslöja om jag låg kvar och hur länge.
Nä hör ni, det börjar ju nästan gå till överdrift det här med att hålla Matte sällskap i sängen!
Igår har jag bevisligen tillbringad minst 3 timmar i samma säng som Matte, uppdelad i tre tillfällen.
Men så var det ju morsdag också.
Och även om Matte inte är min mamma så tar hon faktiskt hand om mig som en mamma.
Så jag ville uppmärksamma henne lite...
Men nu måste jag ta paus och slappa lite själv.
Det är ju alltid lite ansträngande att utmana skyggisen i mig.
Och just nu ligger jag på Mattes stol på balkongen som jag alltid gör nu på kvällen när solen har gått ner.
Lite välbehövligt kattig ensamtid!