Matte och jag har lite svårt för morsdag.
Matte för att hennes mor gick bort för länge sedan.
Själv vet jag inte om min mor lever eller inte.
Hon blev så desperat att hon bet sig genom hönsnät.
Så de var tvungen att släppa ut henne igen.
Naturligtvis blev hon kastrerad och vaccinerad.
Men antagligen har hon dukat under vid det här laget.
Det hemlösa livet är tufft.
Inte har vi barn heller som skulle kunna fira oss.
Jag var visserligen dräktig men blev svårt skadad och kunde inte ta hand om dem.
Det var bara en unge som överlevde.
Han blev uppfödd med flaska och kände mig aldrig som sin mor.
Så det är bara Matte och jag.
Och jag är som ni vet, en skyggis.
Men jag är ju inte helt okänslig.
Så när Matte vaknade efter en tupplur så var det jag som låg på andra sidan sängen.
Jag blandade nytta och nöje och tvättade mig ordentligt.
Då blev Matte glad!
Och så kände hon sig trygg och älskad och somnade om.
Nästa gång hon vaknade låg jag kvar och sov.
Hon gick upp och jag följde efter henne efter bara några minuter.
Och nej, jag tänker inte avslöja om Matte fick några luftpussar medans hon sov.
Det är min lilla hemlighet.
Hon tyckte hur som helst att det var bästa stunden på hela dagen!