Ja, då har vi överlevd nyårsafton.
Med nöd och näppe.
Matte var lite dum.
Hon hade läst för mycket om att man ska låtsas som ingenting för att lugna katten.
Bullshit, säger jag!
Förra året pratade hon lugnande med mig hela kvällen och då var jag rätt lugn.
Igår kväll låtsades hon som ingenting och jag blev så rädd!!!
Jag vill ju ha min VIP-behandling på nyårsafton!
Jag är beroende av det för att hålla mig lugn.
Igår kväll försökte jag vara modig.
Jag käkade lite räkor vid halvtolv.
Men strax därpå blev det så mycket smällar att jag inte visste vart jag skulle ta vägen.
Jag sprang några gånger förtvivlad mellan vardagsrummet och sovrummet men det var lika hemsk på båda sidorna av huset.
Till slut gömde jag mig längst in under sängen.
Så Matte tillbringade tolvslaget liggandes på magen bredvid sängen, pratande med mig...
Det borde hon väl ha börjat med mycket tidigare?
Matte säger att hon skulle vilja mörda varenda en av hennes grannar i kvarteret.
De hade verkligen gått all in för sina fyrverkerier och det smällde något helt otroligt precis framför våra fönster.
Och eftersom husen står så tätt ekade det förstås ordentligt också.
Jag tillbringade en hel timme under sängen.
Sen vågade jag mig fram för att gå på lådan.
När det väl var helt tyst ute till slut lekte Matte med mig med något av mina favoriter.
Då släppte det helt.
Sen var det den vanliga kvällsrutinen och allt var bara bra igen.
Men när Matte hade lagt sig så kom jag och la mig på andra sidan sängen.
Det kändes bäst att vara nära Matte efter allt som hade hänt.
Där sov jag tryggt i några timmar.
Nu är jag redo för ett nytt år!