Det finns de som påstår att jag är bortskämd.

Jag förstår ingenting.

Mitt liv består väl bara av självklarheter?

Mjuka kuddar bara införskaffade för mig.

Plus tillgång till Mattes soffa och säng.

Och min fina fönstersäng!  

Mat anpassad till mina smaklökar - jag äter ju inte vad som helst!

Dessutom är maten spannmålsfri och nyttig och ger mig glitterpäls.

Godis varje dag. Helst kastat, så jag kan jaga dem som ett byte.

Balkongvistelse så snart jag tycker att vädret tillåter.

Matte kanske inte tycker att vädret alltid tillåter, men då får hon väl frysa.

Leksaker och bollar i överflöd.

Gott om tid att leka själv, men även lektid med Matte.

Kvällens laserpekarpass är obligatorisk.

Matte tömmer toalådan på min tillsägelse.

Matte blir aldrig arg på mig, oavsett vilket bus jag hittar på.

Och varje dag får jag höra många gånger hur underbart och fint och älskad jag är.

Vaddå bortskämd??

Det är väl det som man kan förvänta sig som en prinsessa?

Även om - eller kanske just för att - man har vuxit upp i hemlöshet.

Jag får precis allt som jag förtjänar!

Helt enkelt.

(Sen att jag är en skyggis som vägrar kroppskontakt har ju inget med saken att göra.)