Det gick en vecka i sakta lunk.

Jag gömde mig under soffan hela dagen och inspicerade mitt nya revir på natten.

Och jag åt och drack och gick på lådan precis så som det skulle vara.

Jag jamade lite på natten ibland, men inte mycket alls.

Matte pratade med mig väldigt mycket, nästan hela tiden.

Ibland la hon sig på golvet på andra sidan soffbordet.

Men hon kom aldrig för nära.

Efter några dagar började hon jobba igen och det var helt okej med mig.

För när Matte var på jobbet var det bara MIN lägenhet.

Och så njöt jag av lugnet.

Av att ha egna matskålar utan konkurrens.

Då kunde jag gå fram och tillbaka och äta i små portioner precis som jag ville.

Och jag behövde inte kasta i mig maten. Den fanns alltid kvar.

Jag satt en hel del på klösträdet i köket och spanade ut genom fönstret.

Livet kändes helt ok.

Jag gillade lägenheten, men Matte kändes definitivt läskigt.

Men hon verkade också lugn och snäll samtidigt.

Efter en vecka kom Matte hem på kvällen, tände lamporna och gick sen ut igen för att lämna tillbaka Rufus transportbur.

Hon var borta mindre än en timme.

Men under den timmen hände det något avgörande.

Jag körde min första utmaning mot mig själv.

Jag kom fram under soffan och la mig på en mjuk kudde på soffryggen.

Och jag låg kvar!

Matte blev väldigt glad och pratade mycket glad med mig.

Men hon gick förstås inte in i vardagsrummet utan höll sig till köket.

När hon skulle gå och lägga sig ville hon släcka lampan i vardagsrummet.

Hon sträckte bara in handen in och förbi dörrkarmen - och snabbare än blixten var jag tillbaka under soffan igen!

Men oj, vad jag kände mig stolt och modig!

Och det verkade som om Matte verkligen uppskattade min prestation...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mjau, idag hade Matte picknick i det gröna med några katter på katthemmet. Katterna har en mycket stor inhägnad rastgård att tillgå. Matte gick ut dit med godis, mest på jakt efter en speciell katt. Men det visade sig att det fanns en handful...

Mjau, nu är jakten igång. Men för en gångs skull är det inte jag utan Matte som jagar. Hon jagar en annan evakueringslägenhet. Hon har nämligen kommit fram till att gästlägenheten är på tok för liten för oss. Hon själv skulle kanske klara d...

Mjau, det är så himla tröttsamt med städning! Idag ville jag verkligen absolut inte vara med. Jag gick till sovrummet och lade mig helt frivillig i min fluffkoja. Sedan rörde jag mig inte ur fläcken medan Matte bytte sängkläder och plockade un...

Mjau, på allmän begäran ska jag visa er mitt äckelvatten. Eller det som Matte tycker är äckligt. Utan att hon har smakat på det. Den har ungefär samma färg som hennes te. Något som hon tycker mycket om. Men som jag tycker är väldigt äckli...

Mjau, nu är det sommar. Sommar och sol och värme. Det betyder att jag bara är på balkongen på morgonen och på kvällen. Och att jag uppskattar riktigt kallt färskt vatten i min vattenskål. Ute däremot dricker jag det som Matte kallar "äckelv...