...var livet hårt.

Naturen med sina årstider och alla faror för katter lärde jag mig tidigt.

Att gå hungrig.

Att frysa.

Att bli blött.

Att behöva vara rädd.

Sjukdomar.

Födelse och död.

Jag och min mamma och våra släktingar bodde ihop i en grupp.

Men jag har alltid varit en försiktig liten katt, lättskrämd och benägen att hamna sist i kön.

Vi var ett smart gäng och hade vi inte varit så hungriga så hade vi aldrig gått i fällan.

Men senhösten 2013, när jag var drygt ett halvt år gammal och redan högdräktig, fångades vi in.

Varken min mamma eller jag uppskattade det det minsta.

Vi ville inte vara inomhus med dessa läskiga tvåbeningar!

Mat i all ära, men säkerhet går före.

Så vi stack, båda två.

Själv valde jag att pressa ut mig genom en liten springa som ingen katt förväntas kunna ta sig igenom och som rev upp ett stort sår i min mage.

Men ut skulle jag!

Det slutade med att jag  - infångad igen - inte kunde ta hand om mina ungar och det var bara en som överlevde. Han blev uppfödd med flaska och han älskar människor och är världens gosigaste...

Själv befann jag mig i en mardröm av människohänder, klämburar och veterinärer.

Jag kämpade emot allt jag kunde, även om det var hopplöst.

Och jag blev ännu mer övertygad om att tvåbeningar är både dumma och farliga.

Jag hamnade i ett jourhem med många andra katter och även hundar och en sådan där förbaskad tvåbening, samma som fångat in mig och tagit mig till veterinären.

De andra katterna var lite taskiga mot mig.

Jag hade hamnat sist i kön igen.

Suck.

Vad jobbigt det är att berätta om sitt förflutna.

Måste ta en paus nu.

 

Björn

7 januari 2016 09:23

Det är både väldigt intressant och smärtsamt att läsa om vad du gått igenom tidigare i ditt liv lilla söta Mimmi.
Inte konstigt att du är en skyggis som behöver massor av tid och en förstående matte full av kärlek för att få det liv alla katter borde få ha.

 

Wikki

7 januari 2016 22:36

Tänk vad spinnande att få läsa din berättelse Mimmi!
TassKram Wikki

http://www.metrobloggen.se/wikipedia

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mjau, det är så himla tröttsamt med städning! Idag ville jag verkligen absolut inte vara med. Jag gick till sovrummet och lade mig helt frivillig i min fluffkoja. Sedan rörde jag mig inte ur fläcken medan Matte bytte sängkläder och plockade un...

Mjau, på allmän begäran ska jag visa er mitt äckelvatten. Eller det som Matte tycker är äckligt. Utan att hon har smakat på det. Den har ungefär samma färg som hennes te. Något som hon tycker mycket om. Men som jag tycker är väldigt äckli...

Mjau, nu är det sommar. Sommar och sol och värme. Det betyder att jag bara är på balkongen på morgonen och på kvällen. Och att jag uppskattar riktigt kallt färskt vatten i min vattenskål. Ute däremot dricker jag det som Matte kallar "äckelv...

Mjau, inatt spydde jag upp en hårboll i min fluffkoja. Det var naturligtvis inte meningen. Men den kom så fort att jag inte hann ta mig ut. Det resulterade naturligtvis i att jag inte kunde ligga kvar där. Så jag hoppade över till sängen so...

Mjau, jag har tagit en selfie igen. Den här gången blev den rätt bra, tycker jag. Något måste man ju göra för att roa sig med när Matte är trött. Just nu ligger jag på balkongen i kvällssolen. Det är första gången som jag har lämnat Mattes ...