Men Rufus!

Vad gör du?

Får du göra så?

Vaddå  du bryr dig inte?

Men det är ju köksbordet!?

Jaha, så när matte är borta då dansar Rufus på bordet... 

Tänk vad vissa håller på!

Balkongen är verkligen bäst.

Jag älskar min balkong.

Har aldrig gjord minsta försök att rymma därifrån.

Är helt nöjd med att ligga på golvet eller sno Mattes stol.

Men har aldrig försökt att ta mig längre upp, inte ens upp på bordet.

Tycker att golvet är en trygg plats och om jag behöver gömma mig så är det under någonting.

Och nu har jag tagit det hela ett steg längre.

När jag blir rädd så brukar jag ju gömma mig under soffan.

Oavsett om det gäller dammsugaren eller främmande människor.

Detta är fortfarande min första reflex.

Men sen smyger jag ut till balkongen när ingen ser.

Dit kommer ingen dammsugare och inga hantverkare. Inte ens något besök.

Så när Matte letar efter mig så är det tomt under soffan.

Och jag ligger istället och känner mig trygg på balkongen.

Perfekt lösning.

Och jag har kommit på den alldeles själv!

Min älskade balkong.

Hit får bara Matte komma ibland.

Om hon är snäll.

Det är mitt rike i sol och skugga.

Med varma trätrall, vattenskål, flugor och fågelspaning.

Måtte det vara sommar för alltid!!!