catlover

1 juli 2015 11:29

Jag förstår verkligen att Matte är jätteledsen just nu. Tänkte på er efter att jag hade läst inlägget i förrgår och förstod att det var kämpigt. Förstår också att du reagerade som du gjorde. Du har ju varit med om stygga katter förr och nu är du mån om ditt revir, din trygghet och din Matte. Det viktiga för dig nu är att bygga upp en trygghet och en bra relation med Matte. Det måste få ta tid och ni är ju på god väg nu när du t.o.m börjat nosa lite försiktigt på Matte. Du påminner mycket om min nuvarande kisse. Jag har kanske skrivit om det tidigare men när hon kom till mig var hon utslängd och övergiven. Det tog lång lång tid innan jag lyckades vinna hennes förtroende och ännu längre tid innan hon (äntligen) började sova i min säng på nätterna. I början hoppade hon upp försiktigt när hon trodde jag hade somnat. Så fort jag rörde mig minsta lilla hoppade hon ner. Nu ligger hon tryggt kvar och vägrar flytta på sig när det är trångt. Hon ligger/sitter på min mage och spinner som en tokig. Det tog tid men det gick! Det hon inte gillar är framförallt andra katter och kanske även främmande människor (fast det har blivit bättre). Hon är en typisk "enmanskatt". Tror allt har att göra med att hon blev dumpad när hon var liten. Kanske hade hon andra katter hon slogs med? Katter glömmer inte! Katterna jag hade innan var till en början en men efter ett drygt år skaffades en till. Till en början var det mängder av morr och fräs från den första. Hon låg under en byrå eller soffan och var mycket irriterad. Efter ett antal veckor blev det bättre och sedan levde de tillsammans under drygt 15 år. Skall dock inte påstå att de någonsin blev bästisar som en del katter blir men det funkade.
Nu får du trösta Matte när hon är ledsen. Det är jättetungt att låta Ella flytta tillbaka men det är det bästa för er alla tre och det mest ansvarsfulla. Ingen av er mår psykiskt bra av det som varit och det skulle inte fungera att ni är stressad över detta. Du och Matte behöver (mycket) mer tid för att bygga upp er relation och sedan får man se om ni kanske gör ett nytt försök med en kompis. Kom bara ihåg att Matte är en person med ett mycket stort hjärta med massor av plats för dig!
Kram från mig och min (egensinniga) kisse!

Isabelle och Lucas

2 juli 2015 13:10

Men asså trodde du verkligen på riktigt att d skulle funka att ta in en helt ny katt när du inte har kommit nära Mimmi ens ??!!...hmmm :-/

Nästan att jag kan tycka att du borde gjort dig av med Mimmi stället för den där vita katten verkade ju gilla närhet mer av det jag läste av ditt Blogginlägg ???!!!

// Mvh Isabelle //

Mimmi

2 juli 2015 16:55

Jaha, skulle du göra av dig med Lucas om du skulle träffa på en katt som du tyckte skulle passa bättre?
Saknar du helt empati?
Jag kommer aldrig att göra av mig med Mimmi, oavsett hur hon utvecklas!
Hon var här först och jag byter inte katter som folk byter inredning.
Mimmi och jag har en fin relation och en mycket bra kommunikation även om jag än så länge inte får röra vid henne.
Om du följt bloggen bord du kanske ha förstått hur mycket hon har utvecklats under dessa 5 månader.
Jag skriver den här bloggen just för att visa att även skygga katter kan vara fina kompisar och utvecklas och komma nära.
Bara för att det blev ett bakslag som gjorde mig mycket ledsen så straffar jag inte min katt för det.
Jag älskar henne oavsett hur hon är och jag vill att hon ska må bra!

Emma

2 juli 2015 16:24

Usch, stackars er! Det är inte lätt när man ska få en ny kompis och inte gillar denne i fråga...
Är du fortfarande intresserad av en ny hedaer kan du mejla mig emmaochemilio@gmail.com och skicka bilder samt vad du vill ska stå på. Kan även göra collage med flera bilder (3-4 brukar va snyggast) om så önskas.
Lycka till med matte nu ☺

Mimmi

2 juli 2015 16:35

Tack, det ska jag göra!

Catlover

2 juli 2015 20:57

Vad glad jag blir när jag läser ditt svar till Isabelle (som säkert inte menar något illa).
Mimmi har varit med om så mycket tråkigheter i sitt tidigare liv så hon förtjänar all kärlek hon kan få. Hon är en underbar liten dam med känslor precis som alla levande varelser. Hon är svältfödd på kärlek och får nu det av en person som ger henne det. Mimmi hade tur som hamnade hos en Matte som förstår och har tålamod. Man skulle kunna tänkt sig att en kompis hade fått Mimmi att känna sig modigare (en är starkare än två) men hennes minnen av tidigare möten med elaka katter sitter djupt. Jag tror att Mimmi kommer att bli en helt underbar kisse om man bara ger henne den tid hon behöver. Hade jag en kisse som Mimmi skulle jag aldrig någonsin ens överväga att göra mig av med henne. Hon är helt enkelt underbar och det kan jag säga utan att ens ha träffat henne!

annagonzo

3 juli 2015 13:06

Låt det gå en dag i taget för att smälta detta och gå vidare. Sorgen måste få ha sin gång. Tanken var väldigt god och kanske det blir bättre förutsättningar längre fram för ett syskon när ni bägge mognat i er roll med varandra.