Nu är balkongdörren öppen.

Men Matte har intagit bästa platsen och dricker juice och läser tidningen.

Hmm...

Har tagit en runda på balkongen.

Men Matte sitter liksom i vägen för mitt bästa spaningsställe.

Eller - hon sitter alldeles bredvid.

Vilket betyder för nära i min värld.

Hmm...

Jag tror att vi har för liten balkong, Matte!

Speciellt när du lägger upp fötterna så där!

Nä men Matte, är det inte snart dags för dig att gå in?

Solen lyser ju så stark.

Och du snörvlar så mycket med din förkylning...

Vill inte du gå in och lägga dig i soffan?

Den är faktiskt ledig just nu.

Du borde passa på!

Det är bara att ta bort mattan av katthår därifrån...

Men snälla?

Kom igen nu!

Jag måste ju ut och spana obehindrad.

Det är ytterst viktigt!

Det är ju bara jag som har koll på allt i granskapet!

Snälla.....

Jag ska vara så snäll så....

Lovar....

(Tror jag i alla fall...)

Åh, nu går Matte in!

Hörs senare!

Eller aldrig mer...

Jag är fortfarande arg!

Vaddå imorgon?

Jag vill ut nu!

NU NU NU!

Till skymningen och konstiga kvällsljud.

Morr!

Arg!

Fattar du inte att du lever farligt?

Akta dig.....

Jag är fortfarande sur på Matte.

Men hon bara går till jobbet som om ingenting hänt.

Morr morr.......

Så nu tänker jag skriv-strejka tills hon släpper ut mig igen!

Tänker bara ligga här och sura.

Morr mjau från mig!

Matte är så dum!

Hon vägrar att ha balkongdörren öppen på natten.

Hon säger att jag måste komma in på kvällen.

Att jag inte få var själv ute när hon är på jobbet heller.

Men varför har hon då nätat in balkongen???

Det är som om man får en stor present och strax därefter få veta att man bara kommer få små bitar av det då och då...

Litar hon inte på mig?

Men det var ju lääänge sen jag rymde från en balkong sist.

Typ ett helt år sedan...

Måste jag äta upp det där resten av livet?

Dumma Matte.

Tråkiga Matte!

Jag tänker sura ordentligt!

Bara så du vet!

Morr!

(Och jag är så sur att jag har lämnat en liten present till dig utanför lådan för att markera...)

I kväll vågade jag mig äntligen ut på balkongen!  

Det var lite läskigt.

Först när jag kom ut satt Matte och läste tidningen.

Men hon hade inte mobilen med sig!

Efter en timmes gemensam balkongvistelse gick Matte in.

Nu hade jag chansen att helt ohämmad undersöka balkongen och hyllan och blomkrukorna.

Och nätet naturligtvis. Var ju tvungen att kolla att det verkligen var säker i varenda hörn och vid varje kant...

Måste du fota nu igen? Jag gillar ju inte det!

Om jag precis tuggade på din marockanska mynta?

Naturligtvis inte!

Skulle jag aldrig göra.

Du inbillade dig bara!

Sen tog jag kurs på bästa platsen - Mattes stol!

Det här är bra.

Bättre än jag kunnat tänka mig.

Några timmar senare.........

Om jag vill komma in igen?

Det vill jag inte alls.

ALDRIG!

Jag tänker bo härute de närmaste månaderna.

Och PAX för stolen!

Det har varit en hård natt.

Mycket jobb.

Så många leksaker som ville bli lekt med.

Bollar som ville bli jagad.

Möss som ville bli fångad.

Och allt var upp till mig då Matte bara ville sova...

Jag försökte visserligen flera gånger animera henne att hjälpa till.

Men hon hyschade bara på mig.

På mig och min fina stämma!

Hon kan vara så orättvist, min Matte...

Nu har jag tagit mig lite luft vid balkongdörren.

Konstaterad att det är för blåsigt för min smak.

Så nu återstår det bara att sova.

Åh, vad trött jag är!

God natt!

Idag fick jag en genial idé.

Jag gjorde mål-skott med min boll på matplatsen i köket.

Sprang efter och började dribbla runt vattenskålen.

Dribblade och dribblade.

Men den ville inte som jag ville.

Så då tog jag bollen mellan tänderna - och ploppade ner den i vattnet!

Mattes reaktion kom omedelbart - åh nej!

Men vaddå?

Det är min boll och min vattenskål!

Jag gör väl vad jag vill med det?!

  Tyst på dig Matte!

Jag hör mycket väl att du skrattar!

  Det här är faktiskt jättekul!

Hej min lilla badboll!

Njuter du lika mycket som jag?

Du behövdes ändå tvättas...

  Dessutom smakar vattnet sååå mycket bättre!

Nu smakar det ju älsklingsboll!

Jag är så smart!

Måste genast dricka extra mycket.

Sen är det bara att plaska runt så mycket man känner för.

Och när bollen är helt ren och fin och sugit upp en massa vatten - ja då plockar man upp den och blöter ner hela lägenheten genom att fortsätta dribbla med den!

Hihi, ni skulle ha sett Mattes min...

Men det är ju ändå dags att städa, Matte.

Var glad att jag har påbörjat jobbet!

Jag har fått frågan om att bli adopterad och blev lite chockad.

Visserligen kommer jag och Matte inte alltid perfekt överens.

Men flytta???

Nej tack!

Håller ju på att vänja mig med Matte, det är tillräckligt jobbigt. Och kommer ta ett bra tag till...

Visserligen blir jag lite smickrad.

Kan ju förstå att ni tycker att jag är så söt och fin och, ehem, charmig.

Men kära kattvänner - ytan är ju inte allt, eller hur?

Jag vill ju även bli uppskattad för mina innre värden...

Behöver känna mig älskad för den lilla rädda kissen jag är.

Som utvecklas två steg fram och 1,5 steg tillbaka.

Som den lilla skyggis som absolut inte vill bli klappad.

Som den lilla busungen som vill gräva ut alla krukväxter.

Och som hela tiden behöver nya bollar.

Som den finsmakare som accepterar Orijens torrfoder men vägrar annan blötmat en Icas egen.

Som den lilla latmasken som har annekterad soffan.

Som den pratkvarn jag kan vara i tid och otid...

Ja, listan kan göras lång.

Och det finns bara en enda som uppfyller mina krav och älskar mig helt villkorslöst: min Matte!

Så tack för att du tyckte att jag hade fin päls och vackra ögon.

Men jag tänker inte flytta!

Matte..... jag.... ehem.... tycker om dig......