Måste faktiskt klaga lite nu.
Det är ju både jag och Matte som bor här hemma (och en massa blommor).
Men vi bor inte här under samma villkor.
Jag menar - VARFÖR får Matte gräva i blomkrukorna men inte jag??
Hon höll på i flera timmar med dem igår och jag bevakade hela processen mycket noga. Jag fick nosa på dem men inte hålla på med tassen.
Men sen gick Matte ner i tvättstugan. Hehe. Vet ni vad jag gjorde då? ... jag hjälpte förstås till med omplanteringen! Jag kan ju inte bara låta Matte sköta allt jobb ensam, eller hur?
Gissa om hon blev glad?
Nä, det blev hon inte alls.
Dumma Matte!
(Då väntade jag till inatt med fortsatt grävande. Matte anade inte alls oråd fast jag var helt tyst hela natten... hehe! Hon kan ju inte skälla på mig i efterhand, det är opedagogisk!)
I morse höll hon på och viftade runt med mobilen framför min näsa igen och då blev jag nyfiken på den. Måste ju veta vad det är för grej egentligen. Matte höll fram den till mig och jag slog lite med tassen på den.
Matte förstod att jag ville undersöka den lite mer och la den på golvet. Det var ju bra.
Men när jag hade slutat nosa på den upptäckte jag att det fanns ett band på den. Åh vad kul! Jag började genast dra lite i bandet. Och lite till. Och ännu mer. Och mer!
Men kan ni tänka er - då sa Matte att det inte var en leksak!?
Fattar ingenting! Hon leker ju med den! Varför får inte jag göra det då?!?
Ja, som ni förstår så är Matte sååå himla orättvist!!!
Visst är det synd om mig?!?
Sofia
25 april 2015 11:12
Haha sötnos, du borde med få gräva :D
Jo jag förstår precis, jag brukar säga att ja har 9 barn, alltså mina djur. Folk som inte har djur dom kan säga, dom räknas ju inte. Den dagen du får barn kommer du inte bry dig lika mkt om dom. Men så kommer det aldrig att vara :)
Nospuss tillbaka till Mimmi :)
http://bian.bloggplatsen.se
Mimmi
25 april 2015 12:05
Ja, eller hur? Blomkrukor åt alla!
Matte säger dessutom att jag beter mig lite som ett litet barn - håller henne vaken om nätterna, sprida ut leksaker, leker med saker jag inte ska leka med, busar, kladda med maten...
Men att hon älskar mig otroligt mycket!
Just nu tar hon inte ens hem besök för att jag blir så rädd och sur då.
Hon kan heller inte resa bort (för att jag inte kommer att acceptera barn... äh, jag menar kattvakten).
Och när hon var sjuk och borde ha åkt in så gjorde hon inte det för att inte lämna mig ensam.
Klart hon håller på som en mamma!
Klosterkatterna
25 april 2015 15:02
Vi håller absolut med dig - givetvis borde samma regler gälla för alla i reviret, oavsett antalet ben. Tyvärr brukar tvåbeningar ha svårt med den enkla logiken och tycker att det är helt okej med olika regler beroende på om man är katt, hund eller människa. Å andra sidan säger matte ofta att vi katter lever klokare än vad människor gör... så om man jamar allvar med henne, brukar hon förstå vad man menar. Du får uppfostra din människa! De brukar kunna lära sig åtminstone de enklaste reglerna om man är konsekvent.
Tass från klosterkatterna genom Majsan, abbemissa.
http://klosterkatterna.blogspot.se
Mimmi
25 april 2015 16:57
Ja, jag vet, jag håller ju på och uppfostra henne för fullt! (Har skrivit ett inlägg om det i mars.)
Men hon är så himla envis. Nästan lika envis som jag är, så det är ett hårt jobb!